Enligt dagens råd ska vi undvika fett, främst mättat fett. Vi ska också dra ned på kött och salt. Vi uppmanas att äta margarin, frukt och fettsnåla mejeriprodukter. Fortsätt med pasta och ris, gärna med fullkorn.
Blir befolkningen friskare? Vi är mitt i en fetmapandemi. Mer än hälften av Sveriges vuxna befolkning är feta. Och för våra barn och ungdomar går det i ett rasande tempo. Fler och fler blir överviktiga. Tror du att det beror på stillasittande?
Tänk dig vad barn och ungdomar äter? Snabbmat, godis, kakor, bullar och energidrycker. Förutom det matas de med halvfabrikat och processad mat. Hur många lagar mat från grunden? Det är makaroner o korv, chicken nuggets, strips, etc.
Övervikt och fetma ökar risk för sjukdom senare i livet.
Kan de här sakerna ha något gemensamt? Tror vi att det är fett och salt som gör oss överviktiga och sjuka? Eller är det så att maten vi har ätit senaste 50 åren påverkar vårt blodsocker så pass att det är en hälsofara?
Något det finns vetenskap om är att diabetes typ II ökar risk för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, övervikt, synförsämring- i värsta fall blindhet. Diabetes typ II (sockersjuka), beror på att kroppen kämpat länge med kroniskt högt blodsocker.

När vi äter något som innehåller kolhydrat stiger blodsockret , insulin utsöndras för att cellerna ska kunna ta emot glukosen (sockret) för att ge energi. Men när cellerna redan är mättade med glukos (socker), lagras det som fett istället. Kroppens sätt att lagra energi till sämre tider. Det här var väldigt praktiskt när vi levde på savannen och behövde jobba för mat. Då användes det lagrade fettet på kroppen när det var brist på mat. Kroppen har förmåga att använda fett som energikälla när tillgången på glukos är borta. I dagens samhälle fyller vi på våra fettlager hela tiden. Kroppen hinner inte ta utav det lagrade fettet- just för att vi äter hela tiden. Råden idag är att vi ska äta mellanmål. Det är tre mål om dagen och däremellan mellanmål. Vad fyller vi på med? Just det, kolhydrater- socker- glukos. 

Högt blodsocker länge kan påverka hjärnan och orsaka demens. Forskning antyder att högt blodtryck kan kopplas till demens. När hjärnbarriären läcker, uppstår inflammation i hjärnan, påverkar även resten av kroppen med sämre immunförsvar, trögflytande blod och stela blodkärl.

Vad har detta med kolesterolet att göra?
Kolesterol är viktigt för vår rörlighet och hindrar kärlen från att bli för hårda. Studier säger att åderförkalkning inte nödvändigtvis beror på kolesterol i blodet. Kolesterol behövs för könshormoner och D-vitamin. Hjärnan är till stor del fett, och kolesterol är viktigt där. Bröstmjölk innehåller mycket kolesterol, och kroppen producerar cirka 80% av sitt eget behov. Om du äter mat rik på kolesterol minskar kroppens egen produktion, och vice versa.
När kroppen är inflammerad ökar 'dåligt kolesterol' (LDL) för att hjälpa immunförsvaret. LDL transporterar fett och kolesterol mellan organ och bekämpar bakterier, virus och patogener. Om ditt LDL-värde i blodprovet är 5 mmol/l eller högre, kan du få recept på kolesterolsänkande medicin.
Kolesterolvärdet är så lågt att 100% av männen över 40 år i Norge är i behov av medicin för sitt kolesterol (Getz et al. BMJ 2005;331:551-4).

Kolesterolsänkande medicin inte utan risker
Kolesterolmedicin ges för att minska risken för problem med hjärta och blodkärl. Men det finns biverkningar att tänka på. Hjärnan kan påverkas, eftersom den behöver rätt sorts fett för att fungera bra. Det ökar risken för minnesproblem och demens. Muskelvärk är vanligt. Medicinen kan också påverka sexlivet genom att minska produktionen av könshormon. Dessutom kan risken för diabetes öka. Det är viktigt att vara medveten om dessa möjliga effekter när man tar kolesterolmedicin.

Lever du längre med lågt kolesterol?
En paradox är att en studie, som även nämnts i läkartidningen, visar att personer med högre LDL-kolesterol lever längre än de med lägre nivåer. Det betyder att ta medicin för att sänka kolesterolet inte nödvändigtvis ökar chanserna att leva längre. Studien  är från 2015 eller 2016.
Den är alltså alldeles för "färsk" för att den ska tillämpas i dagens sjukvård. Det tar cirka 17 år för studier/forskning att få genomslag i sjukvården.