Näringskunskap inom svensk sjukvård
Har du någonsin funderat över varför sjukvården inte prioriterar näringskunskap i högre utsträckning? Jag också.
I en studie från 2004 får svenska läkare cirka 12 timmars undervisning i nutrition, under hela sin utbildning. Det är lägre än andra länder. Ändå är det läkaren vi lite på när vi får råd vad vi ska äta, eller inte äta. Den allmänna uppfattningen är att om vi äter varierat får vi i oss de näringsämnen vi behöver. Vi riskerar då inte någon brist på vitaminer eller mineraler. Vi kan också får höra att vi inte kan påverka hälsan med kost.
Med 12 timmars utbildning så förklarar det saken. För att ens vara i närheten av ett vettigt råd förutsätts det att läkaren jag träffar har intresse av näringslära och biokemin.
Idag är det är liten del av vårdens pengar som läggs på förebyggande åtgärder. Varför satsar vi inte mer på att förhindra sjukdomar istället för att bara behandla symtom? Det är 80% av de kroniska sjukdomarna som beror på kost- och livsstil.
Innan du fick medicin mot diabetes typ 2- fick du då råd att ändra din kost, eller fick du medicin för att sänka blodsockret?
Innan du fick medicin mot högt kolesterol, fick du då råd att ändra din kost och göra livsstilsförändringar- optimera näringsstatus, eller fick du statiner?
Innan du fick medicin mot högt blodtryck- fick du då hjälp med kost- och livsstilsförändringar, eller fick du blodtryckssänkande medicin?
Innan du fick medicin mot halsbränna, sura uppstötningar, uteslöt vården då att du inte hade problem med matsmältningen, eller fick du magsyrehämmande som t.ex Omaprezol?
Innan du fick medicin mot sköldkörteln, fick du då hjälp med kostförändringar och optimera din näringstatus, eller fick du Levaxin?
Innan du fick medicin mot autoimmun sjukdom (ME, Crhons, Reumatism etc.) fick du då hjälp med att läka mage- och tarm genom kostförändringar, eller fick du medicin som kortison och immunförsvarshämmande läkemedel?
Jag är inte emot medicin, och ser att det är nödvändigt ibland. I de akuta faserna räddar de liv till och med. Men att medicin ska vara första och många gånger ända lösningen är inte hållbart. Med medicin följer inte sällan biverkningar.
Det är dags att omvärdera människans rätt till hälsa och investera i en sjukvård som har ett holistiskt perspektiv. Med det menar jag att näringsaspekten har en betydande roll.
Jag anser också att det är dags för oss att ta ansvar för vår egen hälsa. Det är en viktigt förebyggande åtgärd. Genom kunskap och ansvar förebygger vi sjukdom och ohälsa och minskar därför vårdkostnaden. Det lättar på vårdbördan och ger sjukvårdspersonal minskad belastning. Biverkningen blir att folkhälsan ökar!
Bli en medveten konsument av sjukvården. Du behöver ta ansvar för din hälsa, börja med att göra informerade val.
I en studie från 2004 får svenska läkare cirka 12 timmars undervisning i nutrition, under hela sin utbildning. Det är lägre än andra länder. Ändå är det läkaren vi lite på när vi får råd vad vi ska äta, eller inte äta. Den allmänna uppfattningen är att om vi äter varierat får vi i oss de näringsämnen vi behöver. Vi riskerar då inte någon brist på vitaminer eller mineraler. Vi kan också får höra att vi inte kan påverka hälsan med kost.
Med 12 timmars utbildning så förklarar det saken. För att ens vara i närheten av ett vettigt råd förutsätts det att läkaren jag träffar har intresse av näringslära och biokemin.
Idag är det är liten del av vårdens pengar som läggs på förebyggande åtgärder. Varför satsar vi inte mer på att förhindra sjukdomar istället för att bara behandla symtom? Det är 80% av de kroniska sjukdomarna som beror på kost- och livsstil.
Innan du fick medicin mot diabetes typ 2- fick du då råd att ändra din kost, eller fick du medicin för att sänka blodsockret?
Innan du fick medicin mot högt kolesterol, fick du då råd att ändra din kost och göra livsstilsförändringar- optimera näringsstatus, eller fick du statiner?
Innan du fick medicin mot högt blodtryck- fick du då hjälp med kost- och livsstilsförändringar, eller fick du blodtryckssänkande medicin?
Innan du fick medicin mot halsbränna, sura uppstötningar, uteslöt vården då att du inte hade problem med matsmältningen, eller fick du magsyrehämmande som t.ex Omaprezol?
Innan du fick medicin mot sköldkörteln, fick du då hjälp med kostförändringar och optimera din näringstatus, eller fick du Levaxin?
Innan du fick medicin mot autoimmun sjukdom (ME, Crhons, Reumatism etc.) fick du då hjälp med att läka mage- och tarm genom kostförändringar, eller fick du medicin som kortison och immunförsvarshämmande läkemedel?
Jag är inte emot medicin, och ser att det är nödvändigt ibland. I de akuta faserna räddar de liv till och med. Men att medicin ska vara första och många gånger ända lösningen är inte hållbart. Med medicin följer inte sällan biverkningar.
Förebyggande vård
Det västerländska sjukvårdssystemet fokuserar på att matcha symtom med medicin. Vilket kan leda till kollaps. Sjukvårdspersonal som blir alltmer belastade, för att vi blir sjukare och sjukare.Det är dags att omvärdera människans rätt till hälsa och investera i en sjukvård som har ett holistiskt perspektiv. Med det menar jag att näringsaspekten har en betydande roll.
Jag anser också att det är dags för oss att ta ansvar för vår egen hälsa. Det är en viktigt förebyggande åtgärd. Genom kunskap och ansvar förebygger vi sjukdom och ohälsa och minskar därför vårdkostnaden. Det lättar på vårdbördan och ger sjukvårdspersonal minskad belastning. Biverkningen blir att folkhälsan ökar!
Bli en medveten konsument av sjukvården. Du behöver ta ansvar för din hälsa, börja med att göra informerade val.
Jag drivs av att fylla det gap om näringslära som råder inom sjukvården. Mitt mål är att få människor att förstå kraften i rätt näring. Jag vill hjälpa dig att göra medvetna val för din hälsa och välbefinnande. Är du redo?